Usch känns att det är höst nu inte bara vädret som gör sig påmind utan också min depression. Känner mig inte pigg alls. Ångesten ligger högt i topp, borde vara gladare eftersom jag har mina underbara vänner, Patrik och lilla söta Milou. Skakar i hela kroppen och får rysningar och svettas av och till. Huvudet värker och smärtan går ända ner till nacken och axlarna som vanligt. 

 

Gråten sitter i halsen hela tiden och känslan av övergivenhet blir bara starkare och starkare.Blir bara värre och värre nu så här års. Men kan säga att det är inte höstdepression som jag bara lider av blir bara värre då. 

 

Vet inte vad jag ska göra sover inte heller bra på natten oroligt och vaknar alltid till med ett ryck oftast. Tur att man ej kommer ihåg allt jag drömmer iallafall för det känns väldigt skumt iallafall. 

 

 

Ibland känns det som att vissa vänner bara glider i från mig hela tiden. Gör jag något fel eller? 

Ska jag behöva ändra på mig för att inte behöva glida ifrån alla vänner. 

 

Vad gör jag för fel??.