ÅNGESTEN TÄR PÅ MIG

Hög till i bröstet för en stund sen, Hatar att ha de så, känner mig väldigt gråtfärdig nu, vet inte varför, Men ångesten gräver hål i bröstet på mig, känner mig så världelös hela tiden känner mig oduglig hela tiden, Önskar att det kunde gå fort att få en tid i Uppsala på unga vuxna, och att jag kan få en riktigt diagnos, för detta tär på mig och på kroppen väldigt mycket, Känns ibland inte som att min familj förstår hur illa de är, dom säger att det är bara oro och sen säger dom jag ska komma ut och jobba och ha något att göra men jag orkar och  kan verkligen inte de nu, orkade inte ens ha arbetsträning 2 dagar i veckan förut, var för jobbigt, så undra hur de ska gå för mig i framtiden.
Kommer att sitta på my ass och rulla tummarna som en loser. Är så avis på mina systrar det har jag varit hela tiden, det har gott så bra för dom både i skolan och deras utbildningar, känner mig verkligen som en loser. efterbliven. eller något sånt.


Vet inte heller hur de känns att vara helt lycklig har fått tampas med depressionen en väldigt lång tid.

vart ska detta sluta, men jag är verkligen glad för alla mina underbara vänner och min underbara pojkvän det är jag verkligen.

SV. Taaack :D

tack :D kul att du gillar dom! går att beställa om du e sugen? :)

Hejsan :) Vilken söt blogg :]

Allt bra?

Skulle bli jätte jätte glad om du orkade ta dig tid att gå in och rösta på mig som veckans blogg. Har länge velat vara med och nu kom jag äntligen med :) Du går in här: http://outlives.blogg.se/2009/december/42-var-med-och-anmalde-sig-d.html?_tmp=da7b6bf970e0547c016a71e216ba2b4233c4cd5c



Jag är nr 7 :] Tack så jättemycket! <3

sv; åh tack snälla :'D <3

sv; vad bra :]

VAd bra du skriver....man förstår dig verkligen...eller ja, jag förstår dig...